This is just me

 

 

Back on track fellas!

 

 

Kände mig så deppig sist jag var in här..

Det var nog för att jag däckade i halsböld strax därefter!

 

Om ni haft halsböld så tycker ni synd om mig nu.

För helt jävla ärligt, så finns det inte något jag kan komma på som är värre.

Har haft det tidigare, 2005 och haft panik varje gång jag haft ont i halsen, utifall det skulle vara en böld.

 

Och denna gång hade jag ont på samma sätt, jag ringde ner till vårdcentralen och sa att jag haft ont i flera dagar..annars får man inte komma ner.

En sköterska tittade mig i halsen och konstaterade halsfluss/streptococker.

Jag påstod halsböld, hon hämtade min husläkare (som jag inte litar ett skit på. Jag är fan duktigare på diagnoser än han), och han sa iaf att vi behövde inte ens ta prover när han tittade mig i halsen. Det var verkligen illa. Det var halsböld och jag bröt typ ihop.

Han sa dock att den borde hämmas eftersom jag kommit så tidigt.

Fick kåvepenin.

 

Åkte hem.

 

Sov i typ 2 dygn. Minns ingenting. Spottade i en burk. Grät.

Åkte in till akuten i köping kl 12. Fick remiss till Västerås samma dag kl 18.30..

långa timmar, fast ändå inte. Ville inte ta hål på den..VIDRIGT!!

 

In till Västerås. Grät. Frös..

 

En trevlig sköterska tog hand om mig..lade mig på en säng och skjutsade upp mig till rummet.

Läkaren kom och hon gav ett lugnt intryck tack och lov.

Hon skar upp den. De pratade med mig..som med ett barn.

Jag dog.

 

Lade mig i baksätet och vi åkte hem. Orkade inte ens gå. Helt matt efter flera dagar utan mat, och av att jag sett allt var och blod. Pallar ju inte sådant.

 

 

In dagen efter och öppnade upp flikarna och klämde ur det sista. Tack och lov kom bara blod, och inte mer var. Så nu var det sista gjort.

Jag grät och tackade läkaren..en ung kille som jag var lite barsk mot.

 

Känslan efteråt när man vet att allt är över, nu kan det bara gå mot rätt håll..

Tobbe var ett sådant fantastiskt stöd. Helt underbart.

 

 

OCH JAG HAR SLUTAT RÖKA!!!

 

Är sjukt deppig för det, och försöker nu att tänka positivt.

Vet att det är idioti att röka, men jag saknar mina cigaretter som bara den :(

Och är liiiiiiiivrädd för att gå upp i vikt.

Nu är det ENDAST godis på helgen. Och helst inga kolhydrater på veckorna. Lite går bra.

 

Vet ju att jag är smal. Jag menar..strl xs på vissa kläder är ju för stort.

Jag hittade skitsnygga brallor i strl 34. Bara att glömma. För stora.

Hur gör de som är ännu smalare?

Handlar på barnavdelningen?

Blir inte kläderna för korta då?

 

Jag vägde endast 47 kg när jag var sjuk. Riktigt nöjd.( Fattar inte. Jag kan gå ner flera kilo på så kort tid. Och upp lika fort.)

Såg det som en "belöning" på att jag vart sjuk. Att jag skulle väga tex 55 nu vore en skräck.

Kan tänka mig att väga 52. Det är ok.

Är jag sjuk i huvudet?

Ja!

Jag vet att jag är smal, fast ändå tycker jag att jag är mullig ibland.

Helt jävla galet.

 

 

 

Jaja skit samma!

 

I fredags var jag och Jim i Köping för ett ärende, och då passade vi på att ta tåget vidare till Västerås för att shoppa lite. Det måste man ju när man vart sjuk, och när man slutat röka.

Hittade fina grejer :)

 

 

 

Gårdagens

Ny svart klänning.

Denna höst kommer det bli klänning/kjol för mig.

Totalt snöat in på det.

 

 

 

Lördagen outfit innan vi åkte till Örebro hela familjen.

Hampe behöver lite nya kläder och vi åkte till Lager 157.

Han hittade bara en hoodie dock.

 

Jag hittade en grym "baskettröja" i svart som jag kommer bära till min svarta pennkjol.

Dressa ner den med den lösa tröjan, upprullade ärmar och converse. Vardagsklädd, fast fin med kjol.

 

 

 

 

Men vet ni.

2 dagar efter min sista tömning hade jag tid hos tatueraren.

Inget jag skulle missa. Galen är man..

 

Åkte dit(blev skjutsad, för jag orkade inte gå) och lade mig i stolen.

Han gav mig några dextrosol och det gick bra.

En skön känsla det där :)

 

Nöjd.

Jag är en petig kund jag, för vi grejade med den länge innan.

Jag ville ha placeringen på ett speciellt sätt..och han fick klippa ut ord för ord.

Jag ville det :)

 

Är sjukt nöjd.

Funderat text i flera månader, och vart sugen på att sätta en text här, sedan jag såg Rhiannas romerska siffror. Velade mellan detta ställe, och på insidan av överarmen.

 

Letat typsnitt på fontsidor hur länge som helst och nu är jag galet nöjd.

 

 

 

This is just me

 

 

Tänkte på det här med lösenord till bloggen..

Ska man ha det kanske? Skriver ju om mina innersta funderingar..

Jag menar hon i kassan på Ica kanske läser min blogg, utan att jag vet det.

Fast varför spelar det någon roll..egentligen? Hon vet ju ändå vad jag ska äta till middag.

Kunder som handlar av mig, kanske läser. Men det gör ju inget heller..fast det känns konstigt.

Men jag läser ju vissas..och de vet ju inte att jag gör det.

 

 

 

Fast stör man sig på vad jag skriver..så läser man väl inte..eller jo.

Man älskar att störa sig på vissa.

Titta på stackars Philia.

Personangrepp mot hennes son till och med.

Det är ju verkligen verkligen hemskt.

 

Tänk om någon gjorde så mot mina barn..sa att de var fula. Bara för att de störde sig på mig!!

 

 

Trevlig söndag hörrni.

Jag njuter för fullt!